Senaste nytt om Anja!

Godmorgon alla sötnosar! Okej, det kanske är normalt för er att gå upp kl 7 och vara i skolan kl 8, Men för mig är det bara så hälften av tiden :P Idag börjar jag t.e.x kl 12.40 :D Så nu sitter jag osminkad, hungrig och lyssnar på Paramore :D Som btw är typ världens skönaste band. För ni som känner mig så vet ni att det bästa bandet är The Cure! Aja, jag ska bara lägga över lite låtar och sen så ska jag käka lunch och sedan så ska jag möta kära lilla Elin (mig och elin på bilden nedanför) på Brommaplan och så ska vi köpa något på våra kort innan vi har Engelska. Och som ni vet så kommer Leroy över ikväll och vi kommer sitta och garva HEELA kvällen :D

See ya! <3

Ni vet känslan man får när man äntligen har sagt vad man vill säga till en person och känner att man bara inte kan stå ut med honom längre. Att du tvivlar på allt han har sagt till dig. Om något av det var sant? Ni vet känslan efter den. Saknaden. Asså, även om jag känner mig sur och ledsen så känner jag ändå att jag saknar att ha någon där lixom :/ Antingen så är det för det är vinter och man i stort sett inte kan vara utomhus utan bara är inne och då behöver man någon att vara med eller så är det bara jag och jag kommer komma över det :/ Aja, nu ska jag inte tänka dystert för imorron så kommer min syster hem på middag och så kommer Leroy över för vi ska kolla klart på 2 säsongen av How I met your mother :P För 2 veckor sedan så var Leroy här men vi han bara kolla igenom första skivan :P Aja, nu börjar klockan bli mycket och lilla jag behöver sova!

PUUSSSS!
See ya! <3

Hahaha, okej.. Ni kanske har fattat att jag har haft lite kill-problem på sistone. Nu ska jag förklara, låt mig kalla honom.. Mr Assface. Okej, Mr Assface och jag klickade som satan förut och allt var så himla underbart och fridfullt. Förra veckan så satte jag honom på plats och frågade vad som egentligen kommer hända mellan oss. Han sa att han gillade mig jätte mycket och att han ville ha ett förhållande med mig men att han hade problem med skolan och sömn så nu kanske inte var det bästa tillfället. BULLSHIT! För i lördags så får jag reda på att han är på götakällare med en tjej och har skit kul. Sedan så bråkar vi lite och han hör inte av sig på hela veckan enda fram till idag då tjejen som han festade med ringer mig och frågar om det är något mellan mig och Mr Assface eftersom dom typ är på G och ska snart göra det officiellt att dom snart är tillsammans. Det enda jag säger till tjejen är att säga till Mr Assface att jag inte vill höra ett skit från honom igen, eftersom han just nu gör mig spyfärdig. Men! Allt detta är okej för jag barndomskompis Lotta-Potta som jag var med när tjejen ringde har redan fixat ihop mig på en dubbeldejt på söndag :P Hihi, I can't wait to meet him! :D

Hejsan hoppsan! :D
Idag har faktiskt varit en fantastisk dag :D Jag har först haft sovmorgon till halv 1. Jag var på lektionen i max 45 minuter eftersom vi hade prov och det gick AWESOME, för mig :D sedan på väg hem så träffar jag Nora :) Vi bestämmer oss för att dra hem till mig och hitta på något. Och gissa vad som låg i min brevlåda? :D

Jag lovar att det finns något speciellt fel med killar. Någon del av hjärnan där stoltheten alltid lyckas ta över. Hur svårt är det att bara erkänna att man har gjort fel och fortsätta? Man kan inte uppföra sig som en idiot och sen förvänta sig att allt är normalt 2 timmar senare.. Är det något jag kan säga för att du ska fatta eller vill du att jag ska skriva ut exakt allt du har gjort? Det värsta var nog när du kallade mig "liten"... När väl orden "men lilla gumman", "Men lilla kära du" kommer fram då gör du mig bara arg.. Jag orkar verkligen inte prata med dig när du säger sånt till mig. Jag sa till dig att jag skulle prata med dig idag, men ärligt talat så tänker jag bara skita i det. När du väl känner att du inte längre kommer vara bitchig över det så börja prata med mig idag så kommer allt vara som vanligt..

Det känns nästan som om varje gång jag skriver här så är jag sårad på något sätt. Jag vet inte om det är bra elr dåligt, men jag behöver bara något sätt att skriva av allt jag känner. Just nu så vet jag faktiskt inte vad jag känner, hur kan kärlek vara det enklaste men ändå svåraste som finns. Antingen så har du det enkelt och hittar någon som du älskar och personen känner desamma för dig. Elr så har vi kärleken som är den klaraste men jobbigaste. Ni vet när det är den där speciella personen som du känner att du kommer ångra om du släpper. Den personen som alltid lyckas dyka upp men som du ändå längtar efter. Men när ni väl är på samma sida, och du verkligen känner att du snart har hittat den sanna kärleken...då dör den... Alltid på något sätt så är det som om det byggs upp en genomskinlig vägg mellan er och ni bara kan se varandra och aldrig glömma dina känslor, men du kan aldrig visa dom heller..